Moodle (ett Learning Management System, som jag använder) är konstruktivistiskt, vilket gör mig glad, då jag försöker vara konstruktiv 
Via Infontology hittar jag en artikel som beskriver hur själva designen av ett LMS påverkar pedagogiken: “Insidious pedagogy: How course management systems impact teaching.”
Många pedagoger är tyvärr inte så vana webanvändare, vilket leder till att de på webben ofta anammar en instruktivistisk pedagogik. Detta är ofta oberoende av hur de normalt sett undervisar. De flesta LMS är designade på sätt som tyvärr inte tar till vara och utnyttjar alla interaktiva funktioner som Internet medger.
Exempelvis begränsar LMS som Blackboard och WebCT ofta ovana lärare till att använda nätet som en lagringsplats för filer, ofta utan att de ens förmår skapa en HTML-sida av textmaterialet de vill förmedlea utan nöjer sig med att lägga upp exempelvis dokument skapade i Word eller liknande. Utan ett bra verktyg blir den webbaserade pedagogiken ofta bara en förmedling av data och det förekommer då ingen rekursiv behandling av information och ingen kommunikativ process. Kort sagt: det blir ingen interaktivitet!
“Thus it should be no surprise that one survey of over 2,300 college instructors showed that while many use e–mail and some use discussion forums or plagiarism–check applications, none were communicating with students via current Web technologies such as video or audio chat, and only a few were experimenting with blogs for classes (Jones and Johnson–Yale, 2005).”
Ett sådant arbetssätt utnyttjar inte mediets möjligheter, men tyvärr är många LMS, såsom Blackboard och WebCT, designade att få pedagogen att snabbt komma igång och använda systemet utan att de drabbas av mental utmattning till följd av för mycket information och då blir det de mest rudimentära funktionerna som kommer i första hand.
“These users were trying to reduce their cognitive load by limiting their use of the software, while Web experts were able to keep their goal in mind easily while searching more deeply. Expert users contextualize their resources fluidly and organize materials effectively, while novices just upload and share files, hoping students will find them (Reanut, et al., 2006).”
Ett vanligt arbetssätt när man konstruerar en kurs är att ta fram en kursplan. På grund- och gymnasieskolor är man också ofta benägen att tänka i terminer eller läsår. Moodle är designat så att det i jämförelse med andra verktyg är väldigt lätt att ta till sig just detta arbetssätt och konstruera kursplaner som knyter an till veckoplaner, dvs är tidsbundna, eller lärplaner, som är målbundna.
“Only the Moodle system provides a default setup that looks like a calendar-style syllabus.”
En annan stor fördel med Moodle är dess renskalade gränssnitt där allt är lika enkelt att välja men inte överlastar vyn, en designfilosofi som artikelförfattaren Lisa M. Lane kallar “Opt-in” och fortsätter:
“Thus there is less of an implication that presentation is key, and more of an implication that interactivity is important. In an Opt–In environment, the instructor makes choices about context on a macro level, and choices about features and tools on a micro level. This makes it possible to explore pedagogical options more freely.”
I mina drömmar ser jag ett större utnyttjande av Internets alla möjligheter för att kommunicera, delta, ta del av och att påverka. Ett utökat användande av Moodle och liknande verktyg ser jag som medel att förverkliga sådana drömmar. Jag jobbar på det.
