I förrgår hörde jag två lärarkollegor samtala om tjänstetillsättningar och kurser. De pratade om att kurser som var ”laborativa” kräver betydligt mer resurser (tid och möda) från lärarens sida, och därför måste denna sorts kurser räknas läraren tillgodo på ett annat sätt än rent teoretiska kurser.
Låter mycket bra om det kan bli på det sättet.
Mina egna kurser försöker jag alltid göra ”laborativa” på det viset att eleverna får göra saker i verkligheten, eller åtminstone så nära verkliga situationer vi kan komma.
Det uppskattas av eleverna att vi inte sitter med näsan i böcker. De tycker det är bra att jag inte står och docerar vid tavlan en hel lektion och ger dom läxor att läsa. Vi GÖR saker och lär oss på det viset.
I går satt jag i betygsamtal med elever på kursen ”Organisation och ledarskap” och jag förstod att det faktum att jag bjudit in personer från samhällslivet och att vi sökt oss utanför skolan med studiebesök har mycket gynnsamt påverkat elevernas förståelse och vidgat deras perspektiv på tillvaron.
Att jobba på det ”laborativa sättet” som jag gjort i denna kursen är dock inte gratis; det kräver av mig mycket extra tid och kreativa lösningar för att det ska passa in i kursplaner och scheman.
Tänk om det kunde bli på det viset med beräkningarna av kurserna att de laborativa värderas högre vad gäller resurstilldelning, jag kan bara hoppas och önska.
